Nattväktaren
En fyrbåk mot oförnuft, osjälviskhet och ofrihet
tänd och underhållen av Per-Olof Samuelsson

8 oktober 2000
uppdaterad 27 november 2006

"Varken mer eller mindre"

Eftersom detta är första numret av Nätnattväktaren ska jag börja med några enkla policy- och ordningsfrågor.

Jag får ofta e-post med kommentarer och synpunkter på vad jag skrivit (oftast positiva) eller med frågor som jag besvarar i den mån jag kan. Sådant välkomnar jag givetvis. Men det finns en viss typ av e-post jag absolut inte vill ha, och det är från folk som i ett gapigt tonläge försöker tala om för mig hur fel jag har och pracka på mig någon filosofi som jag inte vill kännas vid.

Ett exempel: för någon tid sedan fick jag ett e-postmeddelande från en för mig totalt obekant person som stridslystet "undrade" vad det är för skillnad mellan objektivism och "högeranarkism" och sedan gav propaganda för något bisarrt anarkokapitalistiskt projekt (det handlade om att skapa ett "Galt's Gulch" någonstans i Karibien).

Den här personen tror uppenbarligen att jag är född igår. De som känner till mig någotsånär vet väl annars att jag åtskilliga gånger tagit till orda mot den här sortens anarkistiska griller. En del av vad jag skrivit finns bland mina gamla pamfletter som jag säljer ut för 10 kr/styck. Resten kommer förr eller senare att finnas tillgängligt för alla under länken Frihet från att kritisera anarkismen. Det första jag skrev mot anarkismen skrevs 1982, och det är ju några år sedan.

Men eftersom Nätnattväktaren säkert kommer att läsas av åtskilliga "nykomlingar", som inte vet något om vad jag skrivit förr om åren och som är obekanta med objektivismen, bör jag göra ett policyuttalande.

Skillnaden mellan objektivism och "högeranarkism" är mycket enkel: objektivismen tar avstånd från all anarkism, oavsett om den kallar sig "höger" eller "vänster". Anarkism är inte något alternativ till etatism eller totalitarianism: den utgör avigan av samma falska mynt. Anarkister och etatister är rörande eniga om att en genuin nattväktarstat är en omöjlighet. Enda skillnaden dem emellan är att anarkister vill ersätta en "monolitisk" totalitär stat med ett otal stridande totalitära gäng. Ayn Rands egen uppfattning (som jag helt visst delar) var att ett sådant "system" skulle vara ännu värre än en totalitär monolit. Jag överlåter åt er egen fantasi att räkna ut varför.

Om det finns anarkister, "höger" eller "vänster", som hatar Ayn Rand och objektivismen för detta avståndstagande, för all del: låt dem hata. Vad som är verkligt avskyvärt är dessa s.k. "libertarianer" som ger sig ut för att vara hennes sanna arvtagare, som låter påskina att de förstår hennes politiska filosofi bättre än hon själv gjorde, och har mage att kalla sina griller "randianska". De vet själva mycket väl vad hon tyckte om dem, men de förtiger och fördöljer det i det längsta.

Att vara anarkist (eller "anarkokapitalist") behöver inte nödvändigtvis tyda på intellektuell oärlighet (det kan vara ren dumhet, eller okunnighet). Men att påstå sig vara objektivist och samtidigt anarkokapitalist är direkt ohederligt. "Objektivism" är faktiskt namnet på Ayn Rands filosofi, inte på något eklektiskt hopkok av idéer. Och hennes egen uppfattning om människor som tror att objektivism och anarkism är förenliga var att sådana människor varken förstått objektivismen eller anarkismen. (Se "Brief Summary" i sista numret av The Objectivist, september 1971.)

Vad beträffar projekt som går ut på att skapa ett eget "Galt's Gulch" (befolkat av raka motsatsen till Hugh Akston och Midas Mulligan och domare Narragansett och alla de andra) så förekom sådant redan på 60-talet, och de fick veta vad de gick för redan då (se "A Message To Our Readers" i The Objectivist Newsletter, april 1965). Men somliga tror att vi alla är födda igår...

Nattväktaren "har sitt namn av att den förespråkar 'nattväktarstaten', d.v.s. en stat som sköter sin rättmätiga funktion – att skydda individens rättigheter – varken mer eller mindre." Jag var noga med den formuleringen. En perfekt stat gör inte mer än skyddar individens rättigheter, men den tvekar inte heller att gripa in när dessa rättigheter kränks. Och jag hoppas innerligt att detta verkligen framgått av åtminstone somligt jag skrivit i det förflutna.


En annan sak jag bör nämna så att vi är på det klara med varandra: Nattväktaren är på intet vis något "officiellt organ" för objektivismen eller "officiellt språkrör" för Ayn Rand. Nattväktaren är ett officiellt språkrör för mig, Per-Olof Samuelsson. Och ni har absolut ingen garanti för att mina uppfattningar till punkt och pricka ska stämma med Ayn Rands. Att var och en står för vad han/hon själv skriver eller säger borde vara en självklarhet, men det är också en självklarhet som gång efter annan måste inpräntas. Jag är sällan oense med Ayn Rand och aldrig när det gäller verkligt betydelsefulla saker. Men det betyder inte att jag är hennes "stand-in", och inte heller hyser jag den ringaste önskan att vara det. Jag är fullt tillfreds med tillvaron, så länge jag får vara mig själv.

Inte heller är avsikten med Nattväktaren att omvända människor till objektivismen. Jag är inte intresserad av proselytvärvning. Jag anser att folk ska kunna omvända sig själva.

Och hur som helst är det alltid sitt eget omdöme man måste följa. Det gäller mig, och det gäller er också.


Post scriptum november 2006: Oaktat vad jag skrivit ovan, finns det fortfarande folk som försöker övertyga mig om anarkokapitalismens förträfflighet. Så sent som häromdagen fick jag ett mejl i den andan från någon snorvalp från Katrineholm. (Att han är från Katrineholm är kanske oväsentligt, men jag nämner det i alla fall.) Det började med påståendet att han inte är kollektivist "med avseende på staten", utan i stället anarkokapitalist. Att påstå att man är kollektivist "med avseende på staten", ifall man förespråkar en nattväktarstat i stället för anarkism, är tillräckligt för att avfärda all ytterligare argumentation som nonsens. Och jag har alltså inget behov av privatlektioner från snorvalpar i detta ämne.

Rent allmänt ogillar jag privatlektioner i ämnen som jag redan känner till bra mycket bättre än någon självutnämnd mentor. Ett annat exempel på den saken var någon som för någon tid sedan försökte övertyga mig om det förträffliga i en "fraktionell guldmyntfot". Jag försökte förklara för honom att det finns gott om människor här i världen han kan smäcka i den idén, utan att han ska behöva få just mig att offra all kunskap jag har i ämnet - men det hade ingen effekt.

Så: om jag behöver privatlektioner i något ämne, så ber jag själv om dem. (Och gäller det ekonomi, så tar jag helst dessa lektioner från George Reisman.)

(Det finns undantag från "snorvalpsregeln". På 80-talet var det någon snorvalp i Danmark som invände mot något resonemang jag hade fört om egoismen som dygd, och till en början blev jag lite småsur. Men just den snorvalpen var ovanligt seriös och intelligent och hade faktiskt lite att lära mig. Men, som sagt: detta är undantag och inte regel.)

Sens moral: försök inte läxa upp mig. Det tjänar ändå ingenting till. Jag har redan läst mina läxor.


Se också (på tal om anarkokapitalismen) min uppsats Har en nattväktarstat rätt till sitt våldsmonopol? (Den uppsatsen tillkom, därför att jag retade upp mig på en snorvalp i Karlstadtrakten. Men just den snorvalpen tog nog till sig av mitt resonemang, för han övergav kort därefter anarkokapitalismen.) Lite mer ostrukturerade argument återfinns i Inlägg om "anarkokapitalismen", som var en sammanställning av inlägg på SvD:s nätforum 2001. På papper finns några kommentarer i "pappersnattväktaren", årg. 3 nr 6 (kommer på nätet den dag jag lyckas rensa mitt lager av "pappersnattväktare").

Fler nummer av "nätnattväktaren" Tillbaka till startsidan

Utgivare: Per-Olof Samuelsson, Järnvägsgatan 13, 645 31 STRÄNGNÄS
E-post: per-olof.samuelsson@swipnet.se
Hemsida: www.nattvakt.com


Anser du att Nattväktaren är värd ditt stöd? Betala då in en summa, stor eller liten (beroende på om du är Percy Barnevik, en fattig student eller något däremellan), på postgiro 434 58 26-4.