Nattväktaren
En fyrbåk mot oförnuft, osjälviskhet och ofrihet
tänd och underhållen av Per-Olof Samuelsson

5 maj 2008

Kriget mot terrorismen, än en gång

Saxat från en blogg som jag inte tänker länka till:

USA har själva gjort sig till en del av konflikten i Mellersta östern och därmed en måltavla. USA har inte blivit indraget i konflikten genom att de har blivit angripna, utan det är ett eget val de gjort för att skydda Israel. Jag kan inte se hur det är att göra USA:s medborgare en tjänst att göra dem till en måltavla för islamistiska terrorister. De som angriper fredliga stater förtjänar att slås ned på, men det är fel att tvinga USA:s medborgare att finansiera andra länders försvar. Förespråkar man frihet, så måste även det valet vara fritt för var och en och ta.

Det är inte heller orimligt att anta att "kriget mot terrorismen" kan vara kontraproduktivt och skapa fler hämndlystna terrorister. Man kan inte döda eller låsa in alla människor som kan vara potentiella terrorister, därför kommer aldrig militärt våld och tvång som enda medel att fungera för att bekämpa terrorismen. Handel tror jag är det viktigaste "vapnet" vi har för att fostra fred och tolerans bland människor. Människor som har ett någorlunda jämlikt och ömsesidigt utbyte av varandra brukar vara mindre benägna till att vilja slå ihjäl varandra.

Jag vet av erfarenhet att killen som skrev det inte lyssnar på vad jag säger och inte kan följa ett resonemang som innehåller mer än ett eller högst två led. Det är därför ingen mening med att försöka ge ett svar på killens egen blogg. Men resonemanget är typiskt för åtskilliga libertarianer, så jag vill gärna ta upp det. (OK, libertarianer i allmänhet lyssnar inte heller på vad jag säger, och libertarianer i allmänhet kan inte heller följa ett resonemang som innehåller mer än ett eller högst två led… Men det finns kanske andra som lyssnar och kan.)

Hur många fel kan ni på rak arm hitta i resonemanget jag citerade?

Till att börja med: för USA verkligen något "krig mot terrorismen"? Att USA för ett krig är väl sant, men är det ett krig mot terrorismen? Inte vad jag kan se. Vad jag kan se är USA engagerat i ett meningslöst altruistiskt självuppoffringskrig, vars syfte är att låta Irak i demokratisk ordning rösta fram de terrorister de själva önskar till makten.

Om man nu ändå vill kalla detta för ett "krig mot terrorismen", så är det i varje fall ett synnerligen halvhjärtat krig. Ta som kontrast det krig USA förde på 1940-talet. Det kriget slutade med att fiendenationerna – Tyskland och Japan – slutgiltigt besegrades. Det är så dagens "krig mot terrorismen" också borde föras. "There is no substitute for victory", som John David Lewis uttrycker saken. Och något annat vettigt mål för ett krig än just seger finns inte – ett krig som syftar till någon sorts "hedersamt nederlag" är inget annat än just ett självuppoffringskrig.

Om det här verkligen vore ett krig mot terrorismen, då skulle USA för länge sedan angripit – och i grund besegrat – Iran. Men det har inte skett (och kommer förmodligen inte att ske heller).

Vad beträffar argumentet att USA gör sina medborgare "till en måltavla för islamistiska terrorister": javisst. Så länge som USA bara för ett låtsaskrig och inte i grunden besegrar terrorismen. Andra världskriget slutade med att Tyskland och Japan blev i grunden besegrade. Sedan dess har vi sluppit vara måltavlor för nazister och japanska imperialister. Tyskland och Japan är idag nationer som i det väsentliga står på vår sida.

För det andra: vad har USA gjort för att skydda Israel? Ja, verkligen inte mycket. Varenda gång det sker en självmordsattack från Hamas eller någon annan palestinsk terrororganisation – eller när Israel angrips av Hizbollah – är den omedelbara reaktionen från USA:s sida att mana Israel att krypa till förhandlingsbordet och göra nya eftergifter för Hamas eller Hizbollah. Om USA skyddar någon i denna konflikt, så är det Hamas och Hizbollah.

(Nej, Israel är naturligtvis inte heller oskyldigt här – eftersom Israel faktiskt följer sådana uppmaningar och kryper till förhandlingsbordet och inte i stället avbryter sina diplomatiska förbindelser med USA.)

Och så detta: "Handel tror jag är det viktigaste ’vapnet’ vi har för att fostra fred och tolerans bland människor." Alternativet till att bekriga och besegra al-Qaida eller Hamas eller Hizbollah skulle med andra ord vara att bedriva handel med dem. Vad för sorts handel? Den enda handel man kan bedriva med dessa organisationer är väl ändå vapenhandel? Vad för fred och tolerans skulle det fostra?

Argumentet bortser uppenbarligen från det faktum att den här sortens organisationer är kriminella och inte är ute efter handelsutbyte utan efter plundring. Ingen drömmer om att komma till rätta med Hell’s Angels och Bandidos genom att bedriva handel med dem. Sådana organisationer bekämpas med polisiära åtgärder.

(Eller är meningen möjligtvis att vi borde bedriva handel med de folk där al-Qaida, Hamas, Hizbollah, etc. verkar? OK, OK. Men då måste vi först undanröja al-Qaida, Hamas och Hizbollah, så att vi har möjlighet att bedriva handel! Om inte, så finns det bara en sorts handel att bedriva, nämligen just vapenhandel.)

Om ett land befinner sig i krig, har det inget annat rationellt val än att utkämpa kriget till dess slut och att besegra fienden så snabbt som möjligt och med så få egna förluster som möjligt. (Om ett land inte kan göra detta, ska det erkänna sig besegrat. Men att USA inte skulle kunna vinna kriget mot terrorismen om USA verkligen gick in för det är en absurditet.) Att USA de facto befinner sig i krig mot islamistiska terroriststater och terroristorganisationer har stått klart sedan 1979, och det blev knappast mindre klart efter 11 september 2001. Men ingenting har gjorts för att vinna det kriget, och allt har gjorts för att stoppa huvudet i sanden och låtsas som om det regnar.


En sak till på tal om Israel:

Det händer att jag bombarderas av "kålsuparargument" om konflikten mellan Israel och Palestina – som t.ex. att Israel är en religiös stat (så vad har den för rätt att försvara sig mot andra religiösa fanatiker?), att Israel ursprungligen kommit till genom ett beslut i FN (så vad har Israel för rätt att motsätta sig FN:s resolutioner?), eller att det också förekommit israelisk terrorism i det förflutna (Sternligan).

Nu har jag ju aldrig någonsin påstått att Israel skulle vara perfekt – lika lite som jag någonsin skulle ha påstått att dagens USA är perfekt. Allt jag har påstått är att Israel är bra mycket bättre än de terroriststater som omger det och som arbetar för att utplåna det. Jag har ju heller aldrig påstått att Sverige är perfekt; likafullt menar jag att Sverige skulle ha all rätt att försvara sin självständighet och sin existens inför ett hot från t.ex. Sovjetryssland eller Nazityskland. (Och man bör allt ta ställning för polisen i kampen mot brottsligheten, även om det händer att poliser beter sig klantigt – ja, t.o.m. fastän det faktiskt händer att poliser gör sig skyldiga till misshandel.)

De som för fram "kålsuparargumentet" missar (eller evaderar) det faktum att man inte kan låta bli att ta ställning i konflikter av det här slaget, helt oavsett om det gäller att ta ställning för något perfekt eller något bra mycket mindre än perfekt. De missar (eller evaderar) också det faktum att en vägran att ställning också är ett ställningstagande.

Det vore hederligare om sådana här människor, i stället för att sätta sig på staketet i Mellanösternkonflikten, öppet gick ut och deklarerade att staten Israel ska utplånas från jordens yta. Då skulle vi nämligen veta var vi har dem. (Fast det vet vi ju egentligen nu också: vi har dem sittande på ett staket.)


Några länkar till artiklar jag tidigare skrivit om denna fråga (länksamlingen är till för dem som kan följa ett resonemang i tre eller flera led):

Terrorism mot de rika
Om det pågående kriget
Kampen mot terrorismen och lagen om det uteslutna tredje
Vietnam och Irak

Fler nummer av "nätnattväktaren"

Tillbaka till startsidan


Utgivare: Per-Olof Samuelsson, Järnvägsgatan 13, 645 31 STRÄNGNÄS
E-post: per-olof.samuelsson@swipnet.se
Hemsida: www.nattvakt.com


Anser du att Nattväktaren är värd ditt stöd? Betala då in en summa, stor eller liten (beroende på om du är Percy Barnevik, en fattig student eller något däremellan), på postgiro 434 58 26-4.