Nattväktaren
En fyrbåk mot oförnuft, osjälviskhet och ofrihet
tänd och underhållen av Per-Olof Samuelsson

Retrospektiva avdelningen
Under denna rubrik publiceras inlägg som jag skrivit för länge sedan (från slutet av 70-talet och framåt) och av vilka somliga aldrig blivit publicerade. (Tidigare kallad "Frihet från tillträde till opinionsbildningens finrum".)


Om jordnötter och utsugning

(Urban Andersson är en poet som under 1970- och 80-talen även tjänstgjorde som TV-recensent på Svenska Dagbladet.)

I TV visades nyligen ett alldeles utmärkt "Dokument utifrån" som handlade om jordnötsodling i två helt skilda delar av världen: i Jimmy Carters Georgia och i Leopold Senghors Senegal. Programmets syfte var att på ett specifikt område belysa klyftan mellan rika och fattiga länder – och det syftet uppnåddes verkligen.

Men vad som på mig gjorde ett särskilt starkt intryck var att detta åstadkoms utan någon användning av speciella vinklingar och pekpinnar utan endast medelst framläggande av fakta. Vi fick se jordnötsodling med utnyttjande av den moderna teknikens hjälpmedel (såsom traktorer, skördetröskor och besprutning) kontrasterad mot träplog och tröskning för hand – och vi fick veta vilken skillnad det gör i avkastning. Vi fick se distributionen av jordnötter handhas, i ena fallet av en affärsman, i det andra av regeringsbyråkrater – och vi fick lov att dra våra egna slutsatser om effektiviteten i respektive ekonomiskt system. Och vi slapp höra att den amerikanske storodlaren gör sig en profit genom att suga ut den senegalesiske småbrukaren. Vi lämnades kort sagt fria att dra våra egna konklusioner.

Några konklusioner som kan dras är: att det råder en enorm klyfta mellan rika och fattiga länder, att den klyftan har en hel del med den tekniska utvecklingsnivån att göra, samt att den har ett samband med det ekonomiska och politiska system som råder i respektive samhälle. Det borde också vara möjligt att se sambandet mellan dessa båda sistnämnda faktorer: det finns en otvetydig korrelation mellan ett lands tekniska nivå, dess levnadsstandard och dess tradition av politisk och ekonomisk frihet.

Vi kan sedan sätta in detta med rika och fattiga länder i sitt historiska sammanhang. Så sent som på 1700-talet befann sig världen som helhet på den nivå vi återfinner i dagens u-länder. Folkets stora flertal levde i undermänsklig misär; den lilla rikedom som existerade var samlad på ett fåtal händer. Det dominerande samhällsskicket i Europa var den absoluta monarkin, dåtidens motsvarighet till dagens diktaturer av växlande politisk schattering.

Det var förstås den industriella revolutionen som ryckte upp västerlandet ur dess stagnation, och det är den revolutionen som dagens u-länder aldrig har upplevt. Men varför inte?

Den industriella revolutionen uppstod inte i ett intellektuellt vakuum. De förnämsta bidragande faktorerna var: den filosofiska upplysningen, den politiska liberalismen och den ekonomiska kapitalismen. Lägg märke till den gemensamma nämnaren för dessa tre faktorer: frihet (tankefrihet, medborgerliga friheter, frihet från statsingripanden i näringslivet).

Inget av allt detta sades i "Dokument utifrån"; det positivt utmärkande för programmet var att det inte försökte hindra någon från att tänka denna tankegång. I vårt nuvarande intellektuella klimat är detta något anmärkningsvärt. Den i stort sett enda förklaring på klyftan rika-fattiga som idag basuneras ut är att i-länderna är rika på u-ländernas bekostnad. (Teorin kallas "utsugningsteorin" och är till sitt ursprung marxistisk.)

Det är denna teori som vi dagligen indoktrineras med, och om "Dokument utifrån" glömde bort det, är den skadan nu reparerad – reparationsarbetet utfört av SvD:s Urban Andersson i hans TV-krönika betitlad "Vårt paradis" 19 augusti 1978. Andersson ger följande renodlade formulering av utsugningsteorin:

"Men det ['Dokument utifrån'] var framför allt ett program som ovanligt klart och tydligt visade hur dagens värld är konstruerad, på vilken grund det västerländska paradiset bygger, att andras hunger är förutsättningen för vår egen övermättnad och rikedom."

Att analysera detta påstående i ljuset av "Dokument utifrån" är att varsebli dess absurditet. Ty vad det bokstavligen innebär är att det råder ett direkt orsakssammanhang mellan goda amerikanska jordbruksskördar och dåliga senegalesiska; att senegalesen måste plöja och tröska för hand därför att amerikanen har traktor och skördetröska; att senegalesens skörd blir decimerad av insekter och ogräs därför att amerikanen besprutar sina fält. Och härav följer att lösningen på det senegalesiska jordnötsproblemet är att amerikanen lägger sina fält i träda – då skulle genast antalet jordnötter i Senegal mångdubblas. Detta är den exakta innebörden av Urban Anderssons marxistiska klyscha.

Om vårt välstånd (vilket möjligen är vad Andersson försöker säga) historiskt grundade sig på utsugning, då borde de rikaste länderna idag vara de som har minst politisk och ekonomisk frihet, de som mest och grymmast våldfört sig både på andra nationer och på sina egna medborgare. M.a.o. ett land som Sovjetunionen.

I själva verket är utsugning inte ett system som fungerar ekonomiskt – det kan bara fungera så länge det finns något att suga ut, och kan endast garantera en förkapitalistisk grad av "välstånd". Ur snöd profitsynpunkt är frihet det bäst fungerande systemet. Och – det tål att upprepas – det var frihet som på 17- och 1800-talen gjorde det möjligt för Akilles att springa ifrån sköldpaddan.

Utsugningsteorin har ett specifikt syfte: att skapa dåligt samvete. Nu är det så att vi i västerlandet faktiskt har en stor skuld till u-länderna, men den består inte att vi äter upp de jordnötter de inte kunnat producera. Vår skuld är ideologisk: vi har exporterat Karl Marx, men inte Adam Smith.

Nu ett ord om Anderssons argument för utsugningsteorin. Han framför ett enda, och det lyder i Herrans namn så: "Innerst inne vet vi alla att det är så det förhåller sig."

Det är alltså uppenbart att jag skrivit allt detta bara för att jag saknar Urban Anderssons djupa självkännedom – och att argumenten för utsugningsteorin inte står att hämta i den yttre eller historiska verkligheten, utan längst inne i själens djupaste skrymslen.

Andersson uppmanar oss alla att som kollektiv radikalt tänka om. Nu vill jag upplysa om att det inte går att tänka i kör, medan det däremot går alldeles utmärkt att i kör recitera slagord (som enskilda individer dessförinnan måste ha tänkt ut).

Tydligen vill Andersson att vårt klots framtid ska bestämmas av vårt kollektiva undermedvetna, och att detta ska programmeras med idéer hämtade från Karl Marx. För min själsfrids skull vill jag meddela att jag vägrar gå med på detta.

Och gjorde jag det inte för min själsfrids skull, skulle jag ändå göra det för de hungrande massornas skull.

3 september 1978

Detta inlägg refuserades med motiveringen att det var för långt. Jag skrev en ny version som var c:a en tredjedel av den ursprungliga, men den blev inte heller införd. Det gjorde mig "arg och bitter".

Copyright © 1978, 2000 Per-Olof Samuelsson
Får givetvis citeras med angivande av källa

Innehållsförteckningen Artiklar "on line" Till startsidan

Utgivare: Per-Olof Samuelsson, Järnvägsgatan 13, 645 31 STRÄNGNÄS
E-post: per-olof.samuelsson@swipnet.se
Hemsida: www.nattvakt.com


Anser du att Nattväktaren är värd ditt stöd? Betala då in en summa, stor eller liten (beroende på om du är Percy Barnevik, en fattig student eller något däremellan), på postgiro 434 58 26-4.