Nattväktaren
En fyrbåk mot oförnuft, osjälviskhet och ofrihet
tänd och underhållen av Per-Olof Samuelsson

Retrospektiva avdelningen
Under denna rubrik publiceras inlägg som jag skrivit för länge sedan (från slutet av 70-talet och framåt) och av vilka somliga aldrig blivit publicerade. (Tidigare kallad "Frihet från tillträde till opinionsbildningens finrum".)


Med obligatorier kan man lösa allt!

Civilingenjör Benny Odenteg föreslår i en Brännpunktsartikel 27 september 1978 en "obligatorisk medborgarskola" som en möjlighet att komma tillrätta med arbetslöshetsproblemet. Tanken är att varje arbetande medborgare ska tillbringa vart tionde år på skolbänken, för att därigenom bereda plats för arbetslösa.

Jag skulle vilja ge ett konstruktivt ("lateralt") bidrag till denna debatt genom att ge några ytterligare exempel på hur svåra samhällsproblem ganska lätt kan lösas, blott man har tillgång till den magiska formeln, "obligatorium".

Om det gjordes obligatoriskt för varje svenskt hushåll att prenumerera på tio dagliga tidningar, skulle detta göra mycket för att avhjälpa tidningsdöden - ett tänkvärt alternativ till den nuvarande subventionspolitiken.

Om söndagarnas högmässobesök gjordes obligatoriska skulle många nya arbetstillfällen beredas inom Svenska kyrkan, och en mängd arbetslösa skulle kunna slussas in på prästbanan. Sekulariserade varianter av detta förslag kan lätt konstrueras. (Tänk bara hur många fler trafikpoliser som skulle behövas, om varje medborgare ålades att regelbundet - säg en gång i månaden - delta i någon demonstration.)

Betydande summor skulle kunna tillföras idrotten, om tippning och V-65 gjordes obligatoriska.

Om varje svensk familj ålades att adoptera minst två u-landsbarn, skulle vi i ett slag bidra till lösningen av befolkningsproblemet både här hemma och i u-länderna. Genom att samtidigt göra utropet "svartskalle" obligatoriskt vid varje möte med invandrare utan uppehållstillstånd (gärna beledsagat med hugg och slag), skulle vi i hög grad hjälpa vår hårt pressade arbetsmarknadsminister med hans flyktingproblem.

Listan kan säkert göras längre.

Jag har utvecklat dessa tankar under starkt inflytande av den kände utländske filosofen C.U.I. Malo, som i sin bok Beyond Sense and Nonsense: A Mandatory Study påvisar hurusom ingen människa vet sitt eget bästa och, lämnad i frihet, bara skulle få konstiga idéer och, än värre, söka förverkliga dem. Lösningen ligger i att göra varje steg, från vaggan till graven, strängt obligatoriskt. (En sammanfattning på svenska har lämnats av C.J.L. af Ondo, i hans småskrift "Skolgångsreglemente".)

Malo sammanfattar sina teser i följande kärnfulla motto:

"Yours is not to reason, fool!
Yours is just to go to school."

27 september 1978

Vitsen "C.U.I. Malo" är förmodligen alltför halsbrytande. Odenteg hade i sin artikel hänvisat till Edward de Bono, som lagt fram idéer om "lateralt tänkande" eller "tänkande utanför fyrkanten". (Jag har inte läst de Bono, och Odentegs bisarra tillämpning är nog Odentegs egen.) Det latinska uttrycket "Cui bono?" betyder "Till gagn för vem?" Analogt betyder "Cui malo?" "Till skada för vem?" (Vem "C.J.L. af Ondo" är får ni lista ut själva; det kräver bara elementära kunskaper i svensk litteraturhistoria.)

Inlägget refuserades p.g.a. platsbrist. (I en värld och på en debattsida där enbart skräp får plats finns inget uttrymme för bemötande av skräpet. Detta är ett specialfall av "Greshams lag".) Jag skrev följande alternativa bemötande:

Skolplikt för vuxna?

I en Brännpunktsartikel 27 september 1978 har civilingenjör Benny Odenteg pläderat för vad han kallar en "obligatorisk medborgaskola" som en lösning på den rådande arbetslösheten. Idén är att ålägga varje arbetande medborgare att vart tionde år sätta sig på skolbänken för att på så sätt bereda de arbetslösa arbetstillfällen.

Är det här förslaget överhuvudtaget värt att diskutera? Avsaknaden av genmälen på Brännpunkt under den gångna månaden tycks peka på att så inte är fallet.

Ändå är förslagets implikationer värda ett studium. Hur ställer det sig t.ex. med sådana begrepp som "disciplinproblem" och "studiemotivation" i den obligatoriska medborgarskolan? Vi vet ju hur det ligger till i vår obligatoriska nioåriga grundskola. Är det någon som tror att vuxna människor, som ofrivilligt släpas till skolbänken, ska sitta där som fromma lamm och tända ljus?

En annan fråga: vad kommer att hända med dem som tredskas och vägrar lämna ifrån sig sina jobb - kanhända i välgrundad oro för att jobbet ska försvinna för gott? Ska de placeras i obligatorisk obs-klinik, med beväpnade observatörer? Eller ska tekniken ha nått så långt att de kan frysas ned för ett år?

Dessa och andra implikationer borde diskuteras. Och finns det inget utrymme för en sådan diskussion, då sitter individens rättigheter här i Sverige trängre än jag trott.

Med kortfattad hälsning

På detta inlägg fick jag följande utsökta lilla refuseringsbrev:

"Ni har haft vänligheten sända oss ett inlägg, "Skolplikt för vuxna". Den fråga Ni tar upp är intressant och borde diskuteras, men tyvärr måste måste vi avvakta ett annat tillfälle. Ert bidrag återgår därför med tack för erbjudandet."

På den här tiden var jag en naiv 36-åring som trodde det lönade sig att argumentera med den här sortens förbindliga lögnaktighet, så jag skrev ett svar:

Tackar ödmjukast! Dock finner jag Ditt svar något förbryllande. Avvakta hur länge? En vecka? Ett halvår? Tills saken kommit upp i riksdagen? Tills den obligatoriska medborgarskolan är ett faktum och den enda replik som står mig åter är: "Vad var det jag sa?"

Än mer förbryllande ter sig detta i ljuset av slutorden i den artikel jag polemiserar emot (SvD 27.9.78): "Starta snart. Utredningar går långsamt. Automationen kommer snabbt." Det är m.a.o. bråttom att utreda frågan om obligatorisk medborgarskola. Varför ska då debatten om saken vänta?

Mest förbryllande är att Brännpunkt först publicerar ett debattinlägg och sedan inte önskar någon uppföljning. Kan det vara så att ingen mer än jag funnit det värt besväret att gå i svaromål mot hr Odenteg?

F.ö. tycker jag inte alls att förslaget om obligatorisk medborgarskola är värt att diskuteras [det borde ha hamnat direkt i papperskorgen]. Men eftersom diskussionen redan är inledd, finner jag det nödvändigt att lägga fram de väsentliga motargumenten.

Copyright © 1978, 2000 Per-Olof Samuelsson
Får givetvis citeras med angivande av källa


Innehållsförteckningen Artiklar "on line" Till startsidan

Utgivare: Per-Olof Samuelsson, Järnvägsgatan 13, 645 31 STRÄNGNÄS
E-post: per-olof.samuelsson@swipnet.se
Hemsida: www.nattvakt.com


Anser du att Nattväktaren är värd ditt stöd? Betala då in en summa, stor eller liten (beroende på om du är Percy Barnevik, en fattig student eller något däremellan), på postgiro 434 58 26-4.