Nattväktaren
En fyrbåk mot oförnuft, osjälviskhet och ofrihet
tänd och underhållen av Per-Olof Samuelsson

Retrospektiva avdelningen
Under denna rubrik publiceras inlägg som jag skrivit för länge sedan (från slutet av 70-talet och framåt) och av vilka somliga aldrig blivit publicerade. (Tidigare kallad "Frihet från tillträde till opinionsbildningens finrum".)


Psykisk särart

Den nya lagen om tvångsomhändertagande av barn var uppe till debatt i radion ikväll (11 november 1982), i den utmärkta serien "På spaning efter de totalitära tendenserna i Sverige". Det var en av lagens mera talföra försvarare, länsassessor Sten Danielsson, som grillades. Bland annat pressades han på en formulering i lagen: att barn ska kunna omhändertas om föräldrarna uppvisar "psykisk särart". Kunde han ge något exempel på sådan psykisk särart? Jodå, det kunde han. Han kunde tänka sig att föräldrar exempelvis har en väldigt konstig syn på invandrare, och i konsekvens med denna syn förbjuder sina barn att leka med invandrarbarn. I sådana fall borde samhället kunna gripa in och välvilligt omplacera barnet/barnen i en mera tolerant miljö.

Detta var inte ett förberett exempel utan ett som Danielsson levererade på stående fot. Det är mycket avslöjande, och Danielsson är förmodligen lyckligt omedveten om hur avslöjande det är.

Det är två ting som här avslöjas:

1. Målet för den nya lagen, eller kanske snarare målet med dess väldigt allmänt hållna formuleringar av typen "psykisk särart".

2. Den teknik som används för att få detta mål att verka humanitärt och smakligt.

Målet är uppenbart: att komma åt människor med avvikande uppfattningar i centrala samhällsfrågor. Kan man inte komma åt dessa människor med rationella argument, ska man i stället kunna nå dem och tysta dem via deras intimaste relationer, genom makten att ta ifrån dem det som står dem närmast och det de älskar mest. Att konfiskera deras egendom är ett trubbigt medel; kanske de inte har särskilt mycket egendom att konfiskera. Så mycket mera effektivt då att konfiskera frukten av deras kärlek, en konfiskation som verkligen gör ont.

Men varför väljer Danielsson just detta exempel? Jo, det är tekniken det. Vem skulle vilja opponera sig och utsätta sig för risken att anklagas för att försvara rasism och invandrarhat? Lägg ut lite humanitär fernissa kring det inhumanitära målet, så klibbar oppositionen fast sig i fernissan.

Nu opponerar jag mig i alla fall, på två punkter. För det första: de allra flesta människor har, vågar jag påstå, fördomar av ena eller andra slaget. Är de därför alla olämpliga som föräldrar? Kanske det – "olämplig" är ju ett relativt begrepp. Men är de olämpligare än staten? Är staten så fördomsfri och upplyst att den vet barnens bästa bättre än föräldrarna? Den saken diskuterades faktiskt redan av de stora antika filosoferna. Platon svarade ja. Aristoteles svarade nej. Jag håller med Aristoteles. Föräldrar behöver inte vara perfekta varelser för att vara bättre barnuppfostrare än staten. Och det vill till mer än blotta fördomar för att göra dem sämre än staten. Staten är inte till för att uppfostra barn. Den är till för att upprätthålla lag och ordning.

Dessutom är det ju så att rasism i vårt samhälle är en apart fördom. Men det har ju funnits samhällen där det varit en gängse fördom. Finns fortfarande, till och med. Låt oss göra tankeexperimentet att vi befinner oss i Sydafrika. Vad skulle Danielsson då ha sagt? Att föräldrar som uppmanar sina barn att leka med negrer ska mista dem?

Därmed är jag redan inne på den andra punkten. Danielssons exempel med rasism kan bytas ut mot en mängd andra exempel. Vilka mer ska mista sina barn? Föräldrar som är emot löntagarfonder? Föräldrar som inte deltar i fredsdemonstrationer (och inte tar med sig barnen så fort de börjar stulta)? Föräldrar som föredrar privatskolor framför den allmänneliga svenska grundskolan? Föräldrar som vapenvägrar? Föräldrar som är aktiva inom politiska ytterlighetspartier som EAP eller SKP eller APK (eller, som jag, tillhör den extremliberala flygeln inom moderata samlingspartiet)? Föräldrar som är scientologer eller moonare eller hare krishnare?

Ja, listan kan förmodligen göras hur lång som helst. För "psykisk särart", det är att inte dela de värderingar som överheten för tillfället anser önskvärda.

Det finns inga totalitära tendenser att spana efter. Vi har dem mitt för näsan.

Eskilstuna 11 november 1982
Per-Olof Samuelsson

Tillsänt Expressen; ej publicerat.


Tillägg 2008: Om barn misshandlas (eller utnyttjas sexuellt eller stängs in i en källare), är det förstås läge för staten att ingripa och befria barnen från sådana föräldrar. Sådant ingår i statens "nattväktarfunktioner". Säkrast att nämna detta, eftersom folk så lätt kan missförstå vad man skriver.


Innehållsförteckningen Artiklar "on line" Till startsidan

Utgivare: Per-Olof Samuelsson, Järnvägsgatan 13, 645 31 STRÄNGNÄS
E-post: per-olof.samuelsson@swipnet.se
Hemsida: www.nattvakt.com


Anser du att Nattväktaren är värd ditt stöd? Betala då in en summa, stor eller liten (beroende på om du är Percy Barnevik, en fattig student eller något däremellan), på postgiro 434 58 26-4.