Nattväktaren
En fyrbåk mot oförnuft, osjälviskhet och ofrihet
tänd och underhållen av Per-Olof Samuelsson

Retrospektiva avdelningen
Under denna rubrik publiceras inlägg som jag skrivit för länge sedan (från slutet av 70-talet och framåt) och av vilka somliga aldrig blivit publicerade. (Tidigare kallad "Frihet från tillträde till opinionsbildningens finrum".)


Spola knöken!

"Knök" är ett slangord för "konservativ" som var i svang i "nyliberala" kretsar på 80-talet. Vet inte om det har kommit ur svang sedan dess, och inte heller vet jag varifrån ordet kommer, om det inte är någon sorts association till "knökfullt". – Ratio(m) var en tidskrift som vid den här tiden gavs ut av Moderata Ungdomsförbundets Upplandsdistrikt, som på den här tiden var ovanligt "nyliberalt".

Lars Ahlkvist har skrivit ut ett värdekonservativt recept till lösning av den samhällsmoraliska krisen i Ratio(m) 2/83. Dessvärre måste jag säga att det är en slapp och lättjefull läkare som här ställer diagnos, och att receptet är ett rent sockerpiller. Diagnosen skulle lätt kunna sammanfattas i det välkända mottot "Ja, se ungdomen nu för tiden", och receptet i det lika välkända "Det var bättre förr".

Ahlkvist är mera mångordig. Han skriver:

Att hävda moralnormer sådana de är kända av det västerländska kristna samhället, framväxt och förändrat under sekler, är en rimlig grund att stå på.

Okej, varför är det en rimlig grund att stå på?

Det är ju den bakgrund vi har.

Har det aldrig fallit Ahlkvist in att i denna bakgrund ingår också de faktorer som lett fram till den samhällsmoraliska krisen? Traditionen är inte bara den grund vi står på, utan också den soppa vi sitter i. Värdekonservatism och traditionalism är en fullkomligt ansvarslös attityd till moraliska problem. Moralistens moraliska ansvar består i att skilja ut fast mark från sumpmark – inte i att säga: "Vi sitter där vi sitter, och må normlösheten ta dig om du försöker sätta dig någon annanstans!"

Tänk efter ett ögonblick vad Ahlkvists resonemang får för konsekvenser! Om det är rätt att idag hävda de kristna normerna, bara därför att de är gamla och har växt fram genom seklerna, då måste det ju ha varit fullkomligt fel och normupplösande att införa kristendomen från första början, för den gången var ju kristendomen ny och oprövad, och värdekonservatismen måste ha bestått i att försvara de traditionella hedniska värdena, framvuxna under mycket äldre och mera ärevördiga sekler.

Detta är ett felaktigt och i mitt tycke faktiskt ett oförskämt sätt att behandla vårt kulturarv: att förvandla det till ett beläte att falla på knä inför. För i detta kulturarv ingår faktiskt tänkare som uppmanade folk att tänka själva och ta självständig ställning till frågor om rätt och orätt. Om det är "orätt mot våra förfäder och våra efterkommande att misshushålla med och låta detta arv falla i glömska", vad är det då för orätt värdekonservatismen gör sig skyldig till som på detta sätt hånar det bästa i vårt kulturarv?

Lars Ahlkvist presenterar också ett par tankeslappheter om individualismen inom moralfilosofin:

Det finns de som skulle säga att "trots allt är det upp till individen att själv skapa den moral han vill leva efter". Personligen är jag inte övertygad om att individer utlämnade till ett stort smörgåsbord av moraliska värderingar träffar ett bra val. Inte heller att "bra" skulle vara liktydigt med "som passar honom själv".

Det skulle kanske vara en nyttig övning för Ratio(m):s läsekrets att försöka pricka in hur många saker som är fel i detta korta citat. Jag ska peka på några:

1. Om Ahlkvist är motståndare till moralisk individualism, hur i all världen (och i alla tänkbara världar) dristar han sig då att ha en personlig åsikt?

2. Om individen "skapar" sin egen moral, varifrån kommer då smörgåsbordet, och hur blir han utlämnad åt det?

3. Om inte jag kan plocka åt mig de bästa bitarna på detta smörgåsbord, hur ska då Ahlkvist kunna göra det åt mig? Och om jag inte får plocka åt mig det som "passar mig", vad ska jag då plocka åt mig? Det som passar honom? Eller det som personer i min samhällsställning traditionellt plockat åt sig?

Grundfelet är att Ahlkvist presenterar ett falskt alternativ. Mot sin egen ohejdade traditionalism ställer han en lika ohejdad subjektivism, och låtsas som om det skulle vara kärnan i individualismen.

Det är sant att individen självständigt måste ta ställning i moraliska frågor. Ingen annan kan göra det åt honom. Vilket normsystem han än väljer att acceptera, det må vara aldrig så traditionsmättat eller aldrig så ikonoklastiskt, vilar ansvaret för det ytterst på honom själv.

(Detta gäller även om facit händelsevis skulle stå att finna i traditionen, eller i någon viss tradition. Man lär sig inte matematik genom att skriva av facit, och man når lika litet moralisk fulländning genom att slå i facit.)

Men detta innebär inte att individen "skapar" sin egen moral – lika litet som matteeleven "skapar" den rätta lösningen på talet eller vetenskapsmannen "skapar" naturlagarna. En diktare må vara envåldshärskare i sin diktade värld, men en moralfilosof liksom en vetenskapsman är ansvarig inför en yttersta skiljedomare: verkligheten. Moralsystem är inte subjektiva hugskott. De är objektivt sanna eller objektivt falska.

För ytterligare moralisk vägledning hänvisar jag till Ayn Rands skrifter. Det kan vara lämpligt att börja med "The Objectivist Ethics" i The Virtue of Selfishness.

Eskilstuna 16 maj 1983
Per-Olof Samuelsson

Vad jag minns blev det här inlägget publicerat i ett senare nummer av Ratio(m).


Innehållsförteckningen Artiklar "on line" Till startsidan

Utgivare: Per-Olof Samuelsson, Järnvägsgatan 13, 645 31 STRÄNGNÄS
E-post: per-olof.samuelsson@swipnet.se
Hemsida: www.nattvakt.com


Anser du att Nattväktaren är värd ditt stöd? Betala då in en summa, stor eller liten (beroende på om du är Percy Barnevik, en fattig student eller något däremellan), på postgiro 434 58 26-4.