Nattväktaren
En fyrbåk mot oförnuft, osjälviskhet och ofrihet
tänd och underhållen av Per-Olof Samuelsson

Retrospektiva avdelningen
Under denna rubrik publiceras inlägg som jag skrivit för länge sedan (från slutet av 70-talet och framåt) och av vilka somliga aldrig blivit publicerade. (Tidigare kallad "Frihet från tillträde till opinionsbildningens finrum".)


Ett enkelriktat inlägg

Det är onekligen lite Grönköpings Veckoblad över det här. Kommunfullmäktige i Eskilstuna brukade åtminstone på den här tiden ha en årlig cykelfärd genom staden. Det här året åkte man utan att själva tänka på saken mot enkelriktat utanför själva Stadshuset. Det uppmärksammades i lokalpressen, men polisen brydde sig inte om att åtala trafikförseelsen, eftersom den var "ringa".

Eskilstunas kommunalfullmäktige har i samlad tropp trotsat förbudet att cykla mot enkelriktat, och ansvariga polismyndigheter har beslutat att lämna förseelsen utan åtgärd. Det finns anledning begrunda den djupare innebörden av denna på ytan så putslustiga historia.

Man kan tänka sig vad som skulle ha inträffat om denna förseelse hade begåtts, inte av kommunens samlade överhet, utan av en vanlig, icke folkvald medborgare. Skulle polisen i så fall visat någon pardon? Knappast. Det skulle vara raka vägen in i polisbilen och underteckna bötesföreläggandet. (Alternativt bli instämd till tingsrätten.)

Om våra folkvalda har rätt att göra det som vi andra inte får lov till, då måste det innebära att dessa folkvalda utgör en klass för sig i samhället, och att lagarna är till för att hålla medborgarna i schack, men att de inte är tillämpliga på överheten, som ju måste ha fria händer för att kunna hålla oss andra i sina tyglar.

Det har sagts att kommunfullmäktiges förseelse är att betrakta som "ringa". Men låt oss granska logiken i det påståendet en smula. Om det överhuvudtaget är befogat att enkelrikta Stadshusgatan, då kan det inte vara en ringa förseelse att ignorera denna enkelriktning, allraminst om det görs av en hel karavan cyklister mitt under högtrafik. (Den kunde vara ringa om den begåtts av en enstaka cyklist mitt i natten.)

Men om förseelsen, så som nu försäkras, är ringa, då måste ju enkelriktningen vara fullständigt obefogad, och då kan man ju fråga sig varför den överhuvudtaget införts och varför den aldrig omprövats under de gångna sexton åren. Och eftersom det är kommunfullmäktige själva som bestämt saken, kan man sannerligen fråga sig var de har sina ögon och sitt vett, om de inte upptäckt att det finns en onödig och obefogad trafikföreskrift alldeles utanför deras egen arbetsplats? Och om de inte ser det de har mitt för ögonen, hur kan de då vara kompetenta att besluta om trafikföreskrifter i andra, mera avlägsna delar av kommunen? Och om de inte kan fatta ett rationellt beslut i en så enkel, näraliggande fråga, vilken kompetens har de då att styra och ställa med saker som ligger en smula utanför deras egen horisont?

När politiker stiftar illa genomtänkta lagar och förordningar, måste vi andra ändå följa dem. Gör vi det inte, råkar vi illa ut. Vi måste följa politikernas enkelriktade pilar eller också stämplas som förbrytare. Vårt skydd mot politikermisstag är minst sagt bräckligt. De enda som åtnjuter ett sådant skydd tycks vara politikerna själva.

Eskilstuna 20 maj 1983
Per-Olof Samuelsson

Publicerat i Eskilstuna-Kuriren 25 maj 1983. Jag fick ett svar 31 maj från sign. "Polisman på annan ort", som bl.a. påpekade att det skulle bli problem för polisen om vanliga trafiksyndare bedömdes efter en strängare måttstock än kommunfullmäktige.

Bäste "Polisman på annan ort",

Du ska ha tack för Ditt svar på min insändare. I stort sett tycker jag Dina synpunkter är förnuftiga.

Till saken hör (vilket Du kanske inte känner till, eftersom Du inte är härifrån stan) att enkelriktningen av Stadshusgatan är en ovanligt korkad trafikföreskrift. Gatan är full av parkerade cyklar, medan biltrafiken är mycket obetydlig. Ena tvärgatan (Gymnastikgatan) är redan avspärrad för biltrafik, och den andra tvärgatan hör knappast till de mera högtrafikerade i stadens centrum Så varför enkelrikta? Det vore förnuftigare att avspärra gatan för all biltrafik utom för av- och pålastning och andra absolut nödvändiga ärenden (så som redan gjorts med Gymnastikgatan). Det är knappast rimligt att en cyklist som parkerat till höger om stadshustrappan ska behöva ta en omväg när han åker hem igen.

Jag minns inte om trafikförhållandena var radikalt annorlunda 1967, när den här föreskriften infördes, men nog förefaller det mig som om kommunalfullmäktige bara tyckte att det var roligt att införa en bestämmelse. Att de sedan glömt bort vad de själva bestämt måste väl tydas som ett tecken på bristande verklighetskontakt.

Det här är inte den enda trafikföreskrift för cyklister som är dålig här i stan. Själv cyklar jag ganska ofta på Sundbyvägen genom Eskilshem. Här finns det en dubbelriktad cykelbana, och det må väl vara hänt. Det är bara det att när man passerar tvärgatorna smalnar den normalt breda cykelbanan av och förvandlas till rena slalomporten. Trottoarens kantstenar är satta på det viset. Det är inte bara det att det är trångt, man måste gira genom hårnålen också. Blir det möte finns det inte plats för båda cyklisterna, utan den ene måste bromsa och lämna plats. Vilken av dem som ska lämna företräde ger de allvisa trafikbestämmelserna inget besked om.

Naturligtvis kan man strunta i cykelbanan och köra ute i bilbanan. Detta skulle knappast vara till något större ohägn för trafiken, som sällan är särskilt tät på Sundbyvägen. (Det fungerade också tämligen bra förr i världen, då denna gata var huvudled för Sundbyholmstrafiken.) Men att göra så vore olagligt och skulle kunna rendera kännbara böter.

Jag vet inte hur det är på andra håll i kommunen. Men det gnälls en hel del om dåliga cykelbanor, åtminstone på insändarsidorna.

Du tycker att jag överdriver, när jag säger att vi blir "stämplade som förbrytare" när vi inte följer politikernas enkelriktade pilar. Nåja, vi blir i varje fall bötfällda. Men vad jag menade var att vårt samhälle vimlar av dåliga lagar och förordningar, och att vi faktiskt behandlas som kriminella om vi kringgår dem. Det känns nästan futtigt att skriva om trafikbestämmelser. Men det stora återspeglas i det lilla.

Eskilstuna 2 juni 1983
Per-Olof Samuelsson

Publicerat i Eskilstuna-Kuriren 4 juni 1983.

PS. Själv blev jag en gång, något år eller så tidigare, bötfälld därför att jag missade en stoppskylt just i Eskilshem. Det var ingen som helst trafik på tvärgatan jag passerade utan att stanna, bara en trafikpolis som lurpassade på trafiksyndare. Dessutom ville poliskonstapeln att jag skulle betala bötessumman – 300 kr – på plats, vilket jag självfallet vägrade. Men jag struntade i att infinna mig i tingsrätten när målet kom upp, för jag tyckte saken var lite väl pluttig att bråka om. Mitt brott var förstås precis lika ringa som det stadens kommunpolitiker senare gjorde sig skyldiga till – jag var å andra sidan inte kommunpolitiker. Och det där med att kräva böter på plats är något som faktiskt hör hemma i något korrumperat u-land.


Innehållsförteckningen Artiklar "on line" Till startsidan

Utgivare: Per-Olof Samuelsson, Järnvägsgatan 13, 645 31 STRÄNGNÄS
E-post: per-olof.samuelsson@swipnet.se
Hemsida: www.nattvakt.com


Anser du att Nattväktaren är värd ditt stöd? Betala då in en summa, stor eller liten (beroende på om du är Percy Barnevik, en fattig student eller något däremellan), på postgiro 434 58 26-4.