Nattväktaren
En fyrbåk mot oförnuft, osjälviskhet och ofrihet
tänd och underhållen av Per-Olof Samuelsson

Frihet från att ta Ayn Rand i försvar
Under denna rubrik lägger jag in protester jag riktat mot de latriner som under årens lopp tömts över Ayn Rands romaner under beteckningen "recensioner".


Desinformation

På SvD:s ledarsida 16.7.95 skrev Cecila Stegö Chilò bl.a. följande:

"Känner ni till libertarianerna - eller randianerna? Nej, jag menar inte de s.k. nyliberaler som propagerar för att staten helst borde bli lite mindre utan de riktigt radikala liberalerna som gjort den ryskfödda författarinnan Ayn Rand till sin husgud och förklarat intellektuellt krig mot västvärldens förtryckande statsmakter. Under mottot 'allt som inte skadar någon annan borde vara tillåtet' drömmer randianerna om det frihetens utopia som en av Rands romanfigurer John Galt skapade i ett hav av ofrihet. Och nu skall ... utopia bli verklighet. I Florida har de libertarianer som vill bygga Rands idealsamhälle, fritt från falsk altruism och illegitim maktutövning, sitt kontor."

Mitt svar (som självfallet inte publicerades):

Cecilia Stegö Chilòs artikel om "randianer" i SvD 16.7.95 är komplett lögnaktig.

Ayn Rand tog klart och tydligt avstånd från den libertarianska rörelsen och betraktade libertarianerna som parasiter på hennes filosofi och hennes goda rykte, och som ett allvarligt hot mot friheten; hon betraktade dem som om möjligt värre än kommunister. Genuina anhängare av hennes filosofi delar hennes uppfattning och sticker inte under stol med den. Läs t.ex. Peter Schwartz' Libertarianism: The Perversion of Liberty eller Harry Binswangers Statens tvångsmonopol (som finns i svensk översättning [Objektivistisk skriftserie nr 9]).

Organisationer av den typ fru Stegö Chilò rapporterar om existerade redan på 60-talet; om deras medlemmar visade sig på miss Rands eller hennes medarbetares föreläsningar och kurser, blev de handgripligen utkastade. Så mycket för deras påstådda "randianism" eller för Ayn Rands insinuerade samröre med dem.

Ayn Rands inställning är dessutom allmänt känd, och det är omöjligt att fru Stegö Chilò eller SvD:s ledarredaktion skulle vara okunnig om den. Om inte annat skulle ledarsidans mångårige medarbetare Mattias Bengtsson(1) ha kunnat upplysa er om rätta förhållandet - förutsatt att denna entitet hade minsta antydan till moralisk ryggrad, vilket han inte har. Fru Stegö Chilòs artikel är skriven och publicerad mot bättre vetande.

SvD:s redaktion har åtskilliga gånger blivit informerad av mig eller av andra genuina Randanhängare om vår inställning till "Frihets"fronten och liknande libertarianska organisationer. Ni har därför ingen ursäkt för er låtsade okunnighet. En enda gång har en av oss fått säga några korta ord om vad vi anser om libertarianismen (på kultursidan för ett par år sedan); i övrigt har ni fortsatt att tiga och ljuga.

Sens moral? Svenska Dagbladet har ingen moral.


Jag skrev också till fru Stegö Chilò personligen:

Er lumpna artikel i SvD 16.7.95 gör detta till ett lämpligt tillfälle att påminna Er om, och avge en förklaring över, Ert lumpna beteende mot mig under åren 1987-88, då Ni var chefredaktör för Svensk Linje.

År 1987 startade Henrik Unné och jag själv Objektivistisk skriftserie, en serie översättningar av Ayn Rands essäer. Vi hoppades vid den tiden kunna bryta igenom etablissemangets kompakta mur av tystnad kombinerad med dynga, och genom att publicera Ayn Rands egna ord i svensk språkdräkt göra känt vad hon faktiskt sagt (till skillnad från vad hennes öppna fiender och falska vänner tillvitat henne). För att göra skriftseriens existens känd planerade vi att annonsera om den, bl.a. i Svensk Linje. Henrik kontaktade SvL:s redaktion och kom överens med den om att publicera en annonsbilaga för skriftserien, vilken Henrik var villig att bekosta ur egen ficka. För ändamålet översatte jag en kort essä av Miss Rand ("Krig och fred") samt författade en lika kort introduktion till hennes författarskap.

Emellertid kontaktade redaktionen senare Henrik och meddelade att SvL tänkte upphöra att publicera annonsbilagor och föreslog att materialet i stället skulle publiceras som en vanlig artikel. Henrik och jag accepterade detta, men vad vi inte hade förutsett var att detta skulle betyda att materialet publicerades utan minsta omnämnande av skriftseriens existens. Detta tillintetgjorde naturligtvis hela syftet med publiceringen och hela syftet med det arbete jag lagt ned på översättningen och introduktionen. (Vi placerade en separat annons i ett senare nummer av SvL, men det var inte vad vi hade tänkt oss.) Detta handlingssätt innebär i själva verket att Ni (i Er egenskap av SvL:s redaktör) stal mitt arbete utan att ge mig det utbyte jag hade full anledning att vänta mig och begära: inte några stora penningsummor, utan en enkel och självklar tjänst: att nämna för SvL:s läsekrets att Objektivistisk skriftserie existerade, och att de som var intresserade av Ayn Rands idéer kunde vända sig till oss.

Dessutom gjorde Ni oauktoriserade strykningar i min introduktion. Detta var för det första fullständigt onödigt. Strykningarna gjordes för att bereda plats för en infam ingress (som jag återkommer till). Och om min introduktion verkligen var för lång för att beredas plats, kunde Ni ha bett mig korta ner den; eftersom jag vid den tiden inte visste att Ni är den Ni är, kunde Ni med fullt förtroende vänt Er till mig med en enkel begäran.

Vad värre är: Era strykningar var totalt inkompetenta och ramponerade innebörden i min text. Så t.ex. hade jag skrivit: "Kapitalismen [d.v.s. boken Kapitalismen: det okända idealet] är en kontroversiell bok [kursiverat här] inte bara för socialister och likställda, utan också för många halvhjärtade och t.o.m. en del helhjärtade anhängare av kapitalismen [ej kursiverat]." Ni strök ordet "bok" och tog bort kursiveringen på "kapitalismen" i meningens början - och fick mig därmed att tyckas säga att "kapitalismen är kontroversiell för sina egna anhängare". Detta är så urbota korkat att jag inte ens kan tillskriva Er något ondskefullt motiv, endast ren dumhet och ansvarslöshet. Men faktum kvarstår att Ni påstod att detta var skrivet av mig och därmed vältrade över ansvaret för Er egen språkliga inkompetens på mig.

Ännu värre var emellertid innehållet i den ingress Ni skrev (eller lät någon skriva) och för vars skull Ni såg Er tvungen att offra delar av min text. Ni skrev (eller lät skriva): "Var hon [Ayn Rand] kvinnan som gav försvaret för kapitalismen en filosofisk uppbackning eller var hon ingenting annat än en tämligen självupptagen romanförfattarinna? Meningarna går isär. Alla har åsikter." Fråga Er själv (om Ni har förmåga till introspektion) vad som är innebörden och syftet med en sådan formulering.

Om någon säger att Ayn Rand var "en tämligen självupptagen romanförfattarinna", då vet man vad för slags karaktär man har att göra med och (om ens egen karaktär är bättre) spottar man på den talande och går och sätter sig i ett annat hörn av rummet, bland dem som vet att hon "gav försvaret för kapitalismen en filosofisk uppbackning". Man behöver inte gilla människor som häver ur sig smörja om Ayn Rand, men man kan i alla fall tillerkänna dem modet att stå för sin uppfattning. Men så finns det också den sorts människor som är för fega för att ta ställning och som tror att de kan vara alla till lags genom att låtsas ge alla en smula medhåll och inte stöta sig med någon - och som därför hoppas att ingen ska ta anstöt över att Ayn Rand kallas "självupptagen", bara omdömet maskeras som en fråga, "balanseras" av en motsatt uppfattning och ges en skeptisk/relativistisk inramning av typen "meningarna går isär". Detta är den mest krypande intellektuella feghet som tänkas kan. Och om Ayn Rand någonsin skulle få det offentliga erkännande hon förtjänar, kan man förvänta sig att sådana människor kommer kryllande som gråsuggor från under en kullvällt sten för att bedyra hur mycket de alltid beundrat henne och hur djupt hennes filosofi påverkat dem. Om inte, inte.

Möjligen borde jag ha skrivit allt detta för flera år sedan, medan saken ännu var aktuell. Men om jag skulle skriva om all småaktig ondska jag har fått uppleva från Svensk Linje och andra Er närstående kretsar, skulle jag aldrig få tid med något annat och mer produktivt (eller ens att tjäna mitt levebröd). I det här fallet anser jag det dock värt att påpeka att det är en karaktär av Er kaliber som nu kryllar fram som en gråsugga under en sten för att koppla samman Ayn Rand och hennes filosofi med de värsta högeranarkistiska avarter.

Det är ingen hemlighet att den "libertarianska" rörelsen parasiterar på Ayn Rand. Det är heller ingen hemlighet att Ayn Rand från första början fördömde den "libertarianska" rörelsen och vägrade att ha med den att skaffa - och att alla seriösa anhängare av hennes filosofi gör likadant. Om Ni tagit tillfället i akt att prenumerera på Objektivistisk skriftserie (i stället för att förtiga dess existens), skulle Ni också vara införstådd med vidden av vårt avståndstagande och skälen till dem. Även som det nu är bedömer jag det emellertid som fullständigt omöjligt att Ni skulle vara obekant med rätta förhållandet (det är alltför väl och allmänt bekant). Jag bedömer därför det Ni skriver om saken som uppsåtlig och kallblodig lögn.

Och jag kan därmed på ett tillfredsställande sätt besvara frågan om Cecilia Stegö-Chiló är en seriös politisk kommentator eller en tämligen självrättfärdig liten slyna.

Strängnäs 17 juli 1995

Fotnot: Om någon undrar varför jag går så hårt åt just Mattias Bengtsson, se uppsatsen "Mer om 'Tassandet kring den heta gröten'", Nattväktaren 3:10-11.

PS. "Hynda" (i slutet) ändrat till "slyna", för undvikande av protester från hundvänner.

Copyright © 1995, 2000 Per-Olof Samuelsson
Får givetvis citeras med angivande av källa


Innehållsförteckningen Artiklar "on line" Till startsidan

Utgivare: Per-Olof Samuelsson, Järnvägsgatan 13, 645 31 STRÄNGNÄS
E-post: per-olof.samuelsson@swipnet.se
Hemsida: www.nattvakt.com


Anser du att Nattväktaren är värd ditt stöd? Betala då in en summa, stor eller liten (beroende på om du är Percy Barnevik, en fattig student eller något däremellan), på postgiro 434 58 26-4.