Nattväktaren
En fyrbåk mot oförnuft, osjälviskhet och ofrihet
tänd och underhållen av Per-Olof Samuelsson

Bokrecensioner


Economics in One Lesson
av Henry Hazlitt
Westport, Connecticut: Arlington House Publishers, 1979

En ekonomisk klassiker har kommit ut i omarbetad nyutgåva. Det gäller Henry Hazlitts Economics in One Lesson, första gången publicerad 1946. Det är en bok om de osedda effekterna av statens intervention i näringslivet.

Statsingripanden i näringslivet kan vid första påseende ofta tyckas ha en positiv inverkan på ekonomin. Hjulen tycks snurra fortare, för att citera en sliten klyscha. Vissa grupper vinner temporära fördelar genom subventioner, genom skyddstullar, genom lagstadgade minimilöner, genom priskontroller och hyresregleringar och statligt garanterade krediter. Sedelpressarnas dunkande i natten bebådar alltid en ny gryning för någon, för den som står först i kön utanför sedeltryckeriet.

Men dessa fördelar är temporära, och de uppvägs alltid av nackdelar för andra grupper. Problemet är att dessa nackdelar är osynliga för blotta ögat och den kortsiktiga reflexionen. Att se det som är, är ju inte så svårt. Att jämföra med det som kunde ha varit kräver mera eftertanke och fantasi.

Hazlitt utgår från ett enkelt exempel: om en busunge kastar in en tegelsten genom en glasruta, förser han otvivelaktigt ett glasmästeri med sysselsättning. Vad man inte ser är att andra yrkesgrupper i samma mån förlorar sysselsättning: den som fått sin ruta krossad har nu inte råd att köpa den nya kostymen eller den nya TVn eller vad det nu kan ha varit han hade tänkt använda sina pengar till. Men fördelen för glasmästaren är fullt synlig; nackdelen för andra yrkesutövare däremot kan vara vilken som helst av tusen olika saker.

Så glaskrossning är uppenbarligen inte bra för ekonomin i sin helhet. Men många tycks tro att krig är alldeles förträffligt för den. Man ser den febrila verksamheten inom vissa grenar av industrin och kallar det för krigsboom. De plogbillar som kunde ha smitts, om inte järnet och smedernas arbetstid tagits i anspråk för svärd, förblir osynliga just därför att de inte blir smidda.

Och mellan dessa båda ytterligheter, glaskrossning och krig, befinner sig alla de exempel på statlig intervention som jag förut räknade upp. Varenda statligt ingrepp gagnar en viss grupp just i det ögonblick det görs. Men det skadar alla andra grupper, och efter en tid även den grupp som det var avsett att gagna.

Hazlitt krossar effektivt en hel del myter, t.ex. den att arbetarklassen har lagstadgade minimilöner att tacka för sin höjda levnadsstandard. Dessa kan höja vissa arbetares lön på kort sikt – till priset av att andra arbetare slås ut från arbetsmarknaden, och till priset av utebliven standardhöjning i framtiden; något som man inte lägger märke till, just därför att standardhöjningen uteblir.

Krossande av myter är på lång sikt mycket lönsamt. Om Hazlitts bok fick den spridning den förtjänar, skulle de temporära negativa effekterna för vissa grupper vara tillräckliga för att utlösa ett ramaskri. Varenda ekonom av den marxistiska och den keynesianska skolan skulle exempelvis ganska kvickt förlora all sin renommé.

Men tänk på de positiva, osynliga effekterna för alla oss andra!

Svensk Linje 1982:2

Economics in One Lesson översattes till svenska på 50-talet under titeln Sunt förnuft i nationalekonomi. Tyvärr är denna översättning idag svår att få tag på.

Copyright © 1982, 2001 Per-Olof Samuelsson
Får givetvis citeras med angivande av källa


Innehållsförteckningen Artiklar "on line" Till startsidan

Utgivare: Per-Olof Samuelsson, Järnvägsgatan 13, 645 31 STRÄNGNÄS
E-post: per-olof.samuelsson@swipnet.se
Hemsida: www.nattvakt.com


Anser du att Nattväktaren är värd ditt stöd? Betala då in en summa, stor eller liten (beroende på om du är Percy Barnevik, en fattig student eller något däremellan), på postgiro 434 58 26-4.